Nu gör det sådär ont igen, att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen.
Jag ångrar att jag la upp länken till den här bloggen på facebook...
Vill bara spotta hårda ord.

Jag har kommit längre än såhär. Rakblad och liknande självskadebeteenden tillhör det gamla livet.
Men hur gör man för att stå ut?
Jag har värsta suget på candy och cola, är det en avledning eller?
Frågan är om effekten blir densamma som av att skära.

Det känns som att saknaden äter upp mig inifrån.
Musiken hjälper inte ens just nu.

Som han sa... aldrig mer få ligga i dom armarna. Inte sova tillsammans.
Att han ska röra en annan brud. Att jag ska röra en annan dude.
Det känns inte rätt.